josefinfilippao

Flyttar seriöst hem till Martina nu. Jag orkar inte med det längre. Ett evigt jävla tjat om vad jag ska göra, vad jag nte ska göra, vad jag bör göra och inte bör göra. Varenda morgon: har du ätit frukost? Jag är snart 21 år. Jag har knappt missat en frukost i mitt liv. Jag är inte hungrig på morgonen, och när jag blir det så ror jag att jag tar någonting att äta. "Du kommer bli undernärd". Hahah, årets! Har du sett hur jag ser ut? För att jag ska bli undernärd och anorektiker så måste jag gå ner 20 kilo och jag planerar inte på att göra det. "Ligg inte och sov så länge". Så om jag går upp elva, har hela dagen gått?! Jo, just det. Speciellt om man börjar jobba 17. "Du gör ingenting här hemma, lär dig att tvätta". J- när tvättar du nästa gång? M- på torsdag. J- bra, tvätta då inte mina saker och sätt inte upp en ny tid till dig heller. Jag ska tvätta mina saker själva. M- amen det går inte. Jag kan inte tvätta halva maskiner, det går bara inte! Nä, men faaan vad lätt du gör det för mig dååå! Är det konstigt man känner sig handikappad? Jag sticker till Martina för jag ooorkar inte mer. Du är som senap i en katts röv; irriterande och gör sjukt ont. Jag får fan ta mig frispel.